Uppgift 13: Sista uppgiften...

Terminen lider mot sitt slut och jag hade ljugit om jag hade skrivit att jag inte tycker att det är skönt att slippa medietekniken.
Ta mig inte fel, den nya kunskapen jag besitter kommer att användas flitigt och bla, bla, bla, men under terminens gång så har jag, Tatjana Kostic, insett att designa webbsidor och flash-produktioner inte är min grej. Faktum är den att, det är så långt ifrån mig som det kan bli. Photoshop, Illustrator och Indesign är något som jag kommer att behöva använda mig av i mitt framtida yrke, men det förstnämnda, a big no, no. Och skulle fallet vara som sådant att jag försöker begrava mina nyfunna kunskaper i mitt inre, så återstår fortfarande det faktum att, att ha det på papper att man kan hantera vissa program, är en bra merit.
Så, under terminens lopp har jag lärt mig att delar ur medietekniken är roliga och andra är mindre roliga och, för att vara helt ärlig, ointressanta för mig. Jag har även lärt mig att vi i gruppen inte kan passa tider och att "Vi träffas klockan 11, prick, på Kulturhuset!" Innebär, "vi ses kl 13!". Jag har även lärt mig att tycka om Philips "hmmm", Mattias djupa suckar och Berkers hängivenhet till allt han tar sig an. Jag har även lärt mig att skolan kan komma att bli väldigt jobbig när ens förhållande tar slut. Att ens tillvaro kan bli det. Jobbig och mörk. Jag har även lärt mig att livet fortsätter, vare sig man orkar hänga med eller inte. I mitt fall, var det fler "man orkar inte" än orkar.
Dock, det viktigaste som jag har lärt mig under den här terminen är inte skolrelaterat, utan att en vän vid namn Marie Liljegren kan omvandla mina "jag orkar inte" till orkar. Att en vän vid Marie Liljegren är det bästa med medietekniken och att jag är henne evigt tacksam för att hon tog mig igenom det jobbiga och mörka och aldrig slutade tro på min kapacitet. Marie Liljegren.